Våra hundar

IMG_0150

Båda Marcus och jag har haft hundar tidigare. Marcus har tagit hand om en schäfer samt två Amerikanska Bulldog under en del av sitt vuxen liv. Jag har varit i kontakt med hundar sedan jag var tre år när min pappa skaffade den finaste schäfer hane jag har sett och minns. Sedan har vi alltid haft schäfrar hemma samt övergivna underbara hundar vi har tagit emot. Dessa hundar har varit mina vänner och räddare under mina ungdoms- och svåra tider och vi har haft underbara äventyr tillsammans.

Marcus och jag tillsammans skaffade en Rhodesian Ridgeback kallad Bamba. Hon blev vår familjemedlem under 12 underbara år. Hon såg när våra barn kom till livet och hjälpte oss att uppfostra dem. Att de inte ska vara rädda för djur och att man tar hand om sina djur. Med henne har vi semestrat överallt och mycket har vi lärt oss tillsammans genom utbildningskurser för hund och förare, utställningar, lydnadstävlingar och agility träning.

Nu när vi flyttade igen till landet och skaffade gården kände vi att vi behövde hundhjälp. Mycket vild finns här omkring och mycket vaktjobb har vi behövt göra. Så vi började fundera på vilken hundras skulle vi skaffa och det blev inte als lätt.

En till Bamba ville jag bestämt inte ha. Hon var en underbar hund men samtidigt blev vägen till hennes vuxen liv mycket jobbigt. Vi hade läst att Ridgebacks var svåra att uppfostra och vi tyckte att det skulle vara lätt ändå, båda två hade haft hundar tidigare. Men men det blev riktigt jobbigt och även om hon blev en fin hund som vuxen kände jag att jag orkade helt enkelt inte med en till ”svår att uppfostra hund”.

Vi tittade på stora gårdshundraser men vi önskade oss en hund som kunde leva flera långa år tillsammans med oss så efter mycket letande och jämförelse av olika rasbeskrivningar hamnade vi på rutan ett. En schäfer ville jag ha!

Visst kräver dessa hundar en bra uppfostran och en del jobb men de är arbetsvilliga och positiva till det mesta så en schäfer bestämde vi oss att ha. En hund som kan och vill leka med barnen och så gärna vill jobba på gården.

Sedan blev det några baksteg igen. Vilken typ av schäfer skulle vi ha? Mmm, ingen utställningshund i alla fall. För det första för att vi ville ha arbetshundar och för att vi köpte en gård för att jobba på gården och vi visste att vi inte ville åka runt på olika utställningar.  Och för det andra för att vi ville undvika att våra hundar skulle få problem med häftena. Så efter en rakryggad schäfer var vi på jakt. Och här blev det inte lätt heller. De enda rakryggade schäfrar vi hittade med tittel var sådana bruksschäfrar som används som polishundar och vakthundar. Jag tycker om dessa hundar, så fina färger och kroppsbyggnad. Men jag undrade om dessa hundar skulle passa i vårt liv. Jag ville ha barnvänliga hundar och till slut bestämde vi oss för att titta efter hundannonser och se det som finns.

Där hittade vi en annons om Igor och hans syskon. Vi följde annonsen under ca 7 veckor och pratade om det. Då plötsligt bestämde vi oss för att mejla och fråga efter en valp. Vi fick direkt en respons och samma dag hälsade vi på valparna. Valparna föddes på en fin gård och de var redan vid födelsen i mycket kontakt med naturen och djur. Jag var inte als vann vid vita schäfrar men jag blev direkt förälskad i Igors pappa. En snäll, trevlig, stor och trygg vit schäferhane som har varit på de flesta musikfestivaler runt hela Sverige. Och sa önskade jag att den valpen vi köpte skulle bli precis som han. Vi kunde inte bestämma oss på vilken valp skulle vi tynga. Alla sågs likadana ut och alla var så trötta att de flesta låg och sov. Så vi frågade ägaren efter en speciell valp. En valp som var annorlunda och unik. Han funderade lite och presenterade oss Igor. Den enda valpen förutom den valptiken han ville behålla som hade ett namn. Jag, Igor är en dagdrömmare sa han. En speciell valp som sitter, tittar mot sjön och dagdrömmer. Han är den finaste av alla hanvalpar och den som är mest lik pappan. Så bestämde vi oss för Igor.

När det gäller Dakota, så efter en vit schäfer ville vi ha en mer färgad hund och så hittade vi Dakotas annons. Hon växte upp i en underbar familj med många barn, många hundar och många katter. Så det kändes seriös och trygg. När vi hälsade på valparna fanns det tre att välja mellan men det blev lätta att välja henne för att Dakota var den som kom till oss, var glad och ville hela tiden hälsa på oss. Så henne tingade vi!

Och så blev besluten om att skaffa valparna… för att en sak visste vi. Två hundar ville vi ha. Jag ville inte ha två hannar men två tikar hade varit ett alternativt. Problemet blev att Igor blev redan en hanne och en till skulle inte bli. Jag tycker att hanhundar kan bli mycket jobbiga vid tonårsåldern. Därför skaffade vi en liten tik. Och nu har vi ett underbar valp flock som känner sig trygga och glada hemma med oss.

Två år senare jag skrev detta ovan har vi dessa underbara och familjemedlemmar kvar. Mycket har hänt i deras och våra liv men vi har gått genom allt tillsammans som en familj gör. Och eftersom vi fick nostalgi äldre bilder på dessa små hittade och här presenterar vi en rad av underbara stunder av dessa underbara valparnas uppväxt.

IMG_6930

IMG_6825 IMG_6910 IMG_6913 IMG_6928 IMG_6929 IMG_6967 IMG_6976 IMG_7012 IMG_7031 IMG_7033 IMG_7036 IMG_7045 IMG_7056 IMG_7057 IMG_7059 IMG_7073 IMG_7074 IMG_7096 IMG_7100 IMG_7189 IMG_7190 IMG_7443 IMG_7444

Bellma den lilla vita i första bilden är vår tillskott från juli 2016, man kan läsa mer om henne under sida Bellma.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *