Skridskor dags på Tämnaren

Idag åkte vi till sjön, förbereda med skridskor och mycket annat! Vi hoppades med en bra isunderlag, precis som vi såg det förra helgen och det fick vi!!!

Det var länge sedan jag såg barnen åka skridskor. Förra året blev det knapp någon is så mina långfärdsskridskor har sovit länge nu. Men idag blev det dags för årets långfärdsskridskor premiär!

Igor i sjön
Igor i sjön

Igor njöt av åkturen och hade sten koll på mig och barnen.

Ibland kan man bara älska vintern och allt underbart det erbjuder! Vad skulle vi göra med enbart varma dagar? nej, det går inte. När jag upplever en sådan fantastisk dag som idag kommer jag ihåg varför är vintrarna viktiga, varför behövs dem i våra liv och i Sverige. Visst var det grått och solen syntes inte till men det spelade ingen roll, vi hade rolig och njöt av upplevelsen, av utsikten den isiga sjön hade att erbjuda oss samt av att vara tillsammans!

IMG_4485 IMG_4477 IMG_4475 IMG_4473

Här njuter Lea och Astrid av den underbara isbanan!

Efter att ha åkt en stund gick barnen och fikade. Igor och jag tog en runda till:

 

Lea försökte göra eld för att värma sig och till slut lyckades hon. Men jag bad henne släcka det, det gjorde hon på marken eftersom vinden lett inte henne starta eld någon annanstans men det kändes läskig, som om elden lätt skulle kunna spridas. Så vi släckte den. Sedan sa Marcus att det inte fanns någon risk för spridning, nu när allt var så kallt, isig och blöd. Han försökte starta elden igen men då hade våra tidningspapper tagit slut, så vi åkte hem och grillade korv där i skydd av vinden.

Lea, Astrid och Igor gick före oss till bilen och när Marcus och jag kom fram hittade vi en trött Igor som tålmodig väntade på oss i bilen. Barnen satt redan inne och värmde sig.

 

En trött Igor väntar tålmodig in i bilen
En trött Igor väntar tålmodig in i bilen

Så fort vi kom hem, tog jag ut Igor från bilen och gissa vem hoppade in. Dakota! Hon tyckte att nu var det hennes tur att åka iväg, att gå på äventyr. Men… det blev inte. Inte idag, sa jag till henne. Så in i huset gick vi.

Dakota tycker att nu är det hennes tur att få åka iväg.
Dakota tycker att nu är det hennes tur att få åka iväg.

Valparna fick springa och busa utanför valphagen, de har så mycket spring i tassarna nu… Men de orkar bara några minuter, sedan är det dags att sova igen. Igor, helt utmattad, låg på golvet och sov. Som om han inte fanns.

IMG_8887

Valparna är nu 5 veckor gamla

Ja, tiden går fort och valparna har redan blivit 5 veckor gamla!

Lilla valpen med den röda halsbandet har fått sitt namn. Hon kommer att heta Leja. Ett super fint namn för den fina valpen.

Vi har vägt dem igen och nu när vi kan skilja varje individ istället för att gissa oss fram vem är vem kommer här en lista på hur mycket dessa små väger:

Balu: 3540 gr

Leja: 3500 gr

Everest, vit hane korthårig: 3750 gr

Mörk tik: 3700 gr

Vit fluffig tik: 3100 gr

Vit korthårig tik: 3450 gr

Jag tycker att alla håller sin vikt, de har växt i jämt takt baserad på vikten de föddes. Skillnaden har alltid varit ca 400 gr från den minsta till den största.

Valparna äter. Alla intar sin plats så fort som det vara gå i fall att maten skulle ta slut
Valparna äter. Alla intar sin plats så fort som det vara gå i fall att maten skulle ta slut

Vi blir förvånade när vi märker att de fluffiga valparna väger mindre än de flesta korthåriga. De ser så mycket större ut…

Och här… kan man se hur valparna busar och leker utanför valphagen:

IMG_8896 IMG_8897 IMG_8899 IMG_8900 IMG_8905 IMG_8906 IMG_8908 IMG_8910 IMG_8911

Några minuter senare… är de så trötta att man kan se hur de tittar på sängen och längtan till det. Så in i hagen igen och mamma Dakota myser med dem innan dessa små varelser somnar djup.

IMG_8919